Vuxen och rätt att bete mig illa...

Någonting som har rört sig i mitt lilla huvud denna helgen är kort och gott- hur vi är mot varandra.

Om hur någons åsikter om hur saker och ting borde vara och hur andra väljer att göra i sina liv, både tar över ditt förnuft och värdighet hur du bemöter och är i relation till andra människor i din omgivning. 

Du behöver inte egentligen gjort något särskiljt för att personen ska agera på detta sett. Mer än att du valt att leva ditt liv på ett lite annorlunda sätt, än hur just denna personens syn på hur man bäst bestiger "den rätta vägen i livet". 

Bara en sådan enkel sak som att du valt att bli förälder i en ålder som inte överrensstämmer med dennas syn på hur det bör gå till. Du kanske är för ung, eller rent av för gammal. Att din sexualitet avviker från den så kallade "normen", kan vara anledningar till att folk utesluter dig eller helt enkelt inte kan underkasta sig att hälsa på dig. På ett värdigt sätt. 

Situationen som uppstår i ett möte mellan två personen som går förbi varandra och blickarna möts. När det plötsligt kastats ut en hälsning och personen i mötet famlar med blicken och letar stressat efter något objekt en bit bort för att fäst blocken på. För att på detta sätt "lotsas att inte se dig" eller rent av medvetet tillintetgöra dig. Tycker jag rent av är skamligt! Att vuxna människor kan med och uppträda på detta viset är för mig inte begripligt. 

Den vägen som är rätt för mig, är kanske inte den rätta för dig. Av just den anledningen att vi är olika. 
2 kommentarer
Bra skrivit

Bra skrivet

Bra skrivit

Bra skrivet